bruten land samt divateoxid saso ar laglig. Planen talar om vad sasom far samt icke tillat goras i planomradet, vilken typ it bebyggelse och aktivitet herre tillats uppfora samt hurda saken dar ska flyga ut.
Kommunen beslutar om detaljplaner
Det befinner si blott kommunen sasom kan klubba att haffa fram samt gissa en detaljplan. Det har kallas for det kommunala planmonopolet. Det befinner sig aven kommunen sasom ansvarar pro tolkningen fran dom innevarande detaljplanerna.
Detaljplanens varudeklaration
Ett detaljplan visas sasom en avgjort block villi nagon plankarta. I plankartan beskriver kar tillsamman linjer, symboler och bestammelser va saso tillat eller inte far goras. Plankartan befinner si det dokument ino detaljplanen sasom befinner si juridiskt bindande.
At detaljplanekartan hor ett planbeskrivning, saso forklarar avsikt, innehall och genomforande av planen. Av och till ingar aven andra handlingar saso exempelvi illustrationskarta, sasom enklare visar hur bebyggelsen kan folja att utformas, alternativt nagon miljokonsekvensbeskrivning (MKB), sasom redovisar vilken miljopaverkan nago avsed varv kan leda till. Som underlag till detaljplanen tas idelige skild slags utredningar fram, till exempel en trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk sammanstallning.
Uppdragsgivare
En detaljplan anger evigt vem som skall finnas till malsagand samt ansvara pro saken da allmanna platsmarken, till exempe gator samt parker. Sedan saken da nya plan- och bygglagen kom 2011 kan det vara nagon alternativ flertal huvudman stav allmanna platser. Kommunen befinner si vanligtvis huvudman forut allmanna platser andock samt enskilda husagar alternativt samfallighetsforeningar kan befinna malsagand. Forsavit kommunen ar malsagande medfor planen nago ratt – och ocks ett forpliktels – att losa in jordyta saso befinner si planerad for allmanna platser. Huvudmannaskap medfor en forpliktels att placer inom disciplin sam reparera dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Var detaljplan inneha ett genomforandetid villi minst 5 ar samt hogst 15 ar a att den har vunnit laga ork. Mirakel genomforandetiden finns nagon garanterad domstol att uppratta i enlighet me planen. Postum att genomforandetiden inneha vandrat ut fortsatter planen att hanfora sig till skada kommunen kan substituera, forvranga eller slopa planen. Det normala ar att planer fortsatter att omfatta flera ar postum det att genomforandetiden vandrat ut. Dom aldsta nu gallande detaljplanerna ino Falkenberg ar a 1934. Genomforandetiden kan man studer pa plankartan.
Underben far hane juster ino detaljplanen?
Ino jamn- samt bygglagen regleras bade vilka bestammelser nago detaljplan vara tvunge innefatta sam vilka saken da tillats innehalla. Vissa regleringar saso markanvandning sam genomforandetid, vara tvunge foreligga med. Annat, sasom bestammelser ifall till exempe modellering samt placera it byggnader oc markens hojdlage, far existens med. All planbestammelser vara tvunge innehava handledning ino ide- och bygglagen.
Planbestammelser skal existera tydliga odl att det fardig framgar va saso inryms inom skild bestammelser. Dom kan formuleras kungen olika satt, till exempel uttryckas som ansprak, ban, begransningar alternativ villkor. For att det amna bliva tydlig sam hanterbart ges planbestammelsen nago benamnin villig plankartan sasom visar varje saken da innefatt.
Ino flat- samt bygglagen finns det villkor kungen att hane ino somliga fall skall juster utvecklingen tillsammans detaljplan (PBL 4 billigt 1-4§). Kravet gallande att infora nagon detaljplan erhall stadse intill storre exploateringar sam fordran villi att bruka mark- samt vattenomraden sta bebyggelse och byggnadsverk. Andock det ar atskillig annorlunda faktorer som avgor om nagon detaljplan behovs for byggnadsnamnden kan framfora bygglov. Det ager att foreta tillsammans bade den typ bruten omvandling sasom amna forekomma samt forhallandena inom omgivningen. Skad det ar kommunen saso avgor nar och var en detaljplan skall goras.
Syftet tillsamman detaljplanelaggning
Syftet tillsamman planering ar att justera och fastsla ett adekvat hantering utav jordyta- sam vattenomraden postumt examination i malaysiancupid planprocessen. Via do planbestammelser som anges inom detaljplanen blir anvandningen it lan- sam vattenomraden forpliktande.
Det kommunala ansvaret samt planmonopolet
Kommunen inneha forpliktelse att planer anvandningen av mark och vattenomraden. Det befinner si Plan- sam Bygglagen saso lagger denna syssla pa kommunen och saso ger kommunen sjalvbestammanderatt over planlaggningen. Kommunen kan saga nej at att gora nagon detaljplan samt det beslutet promenera inte att overklaga. Det ha kallas sta det kommunala planmonopolet. Det ar enbart vid varnandet bruten somlig riksintressen och i fragor forsavit saga hej samt garanti som staten, valtranad fran lansstyrelsen, inneha e overinseende och kan betvivl kommunens faststalland.
Beslutande fran planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar om postulat utav oversiktsplaner sam normalt likasa detaljplaner. Vissa mindre samt enklare detaljplaner kan likval antas it kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner sig enar att de endast omfattar e mindre mang fastigheter och att do inte befinner si utav allmant engagemang.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette forr stadsplaner alternativt byggnadsplaner (torsk villig ifall kommunen vart malsagand alternativt ej). Dessutom dom planer saso upprattats sasom stadsplaner alternativ byggnadsplaner benamns sedan 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Utbredd all detaljplanelaggning age allmanhet samt berorda, utover lansstyrelsen sam andra myndigheter sam kommunala instanser, chans att yttra sig ovan planforslaget mirakel samrads- alternativt granskningsskedet. Syftet ar dels att forfina beslutsunderlaget via att samla in saken dar visdom och de asikter sasom finns inom det aktuella omradet, dels att donera intressenter insyn ino forslaget och opportunitet att bearbeta det.
Plan- samt bygglagen
Det ar flat- och Bygglagen (PBL) sasom vasentlige styr verksamheten kring jamn- samt byggverksamheten. Lagen befinner si indelad inom avsnitt som reglerar skild verksamheter. Inom Lagen finns bestammelser om planlaggning itu lan samt vatten och om bebyggelse. Bestammelserna syftar mot att tillsammans overvagande fran den enskilda manniskans sjalvbestammande gynna en samhallsutveckling med jamlika samt goda sociala levnadsforhallanden for manniskorna inom dagens samhalle sam pro nastkommande generationer. Lagen beskriver vilka begaran herre amna stalla samman lag itu bebyggelse med mera, respektive vilka begaran villig modellering herre skall placer, sam bestar a bestammelser pro saval detaljplanering som sta oversiktsplanering.
Ide- sam bygglagen kom 1987 samt fornyades 2011. Innan dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet me byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsamman stadsplan och byggnadsplan vilka man forutsatte skulle folja hur sa som uttryckts i saken da oversiktliga generalplanen. Aldre planer saso stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner galler idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer age inte langre e genomforandetid.
